Fragor Om Hovslageri

OBS Verksamheten upphör f.o.m 2016 - 03 - 01, då jag har bytt yrke.

 

Vanliga frågor om hovslageri

Vad är fång?

Fång är en sjukdom som funnits i hundratals år eller förmodligen tusentals år. Det är m.a.o inte enbart en vällevnadssjukdom, som beror på vårt moderna sätt att sköta våra hästar, som man gärna tror. Trots att sjukdomen har funnits länge så är vår kunskap om den begränsad. Senaste tidens forskning på fång har gjort stora framsteg men än finns det stora luckor och helhetsbilden är långt ifrån klar. Därför kan det som skrivs idag vara helt fel imorgon. Så är det inom humanmedicinen oxå men framförallt inom veterinär medicin där patienterna inte kan "hjälpa till" Man får helt enkelt behandla sjukdomar enligt en teori som dom flesta tror på tills det är bevisat att det är fel och då byter man helt krasst åsikt och behandlingsmetod. Så måste det förmodligen vara om framsteg skall göras. Så är det alltså med fång  och det finns många åsikter och experter på ämnet som inte är uppdaterade med senaste forskningsrön och därför kanske står och lär ut direkta felaktigheter. Därför vill jag inte skriva så mycket om sjukdomen. Jag uppmuntrar istället var och en att kritiskt och skeptiskt söka information bland forskare och yrkesmännisor som har erfarenhet från väldigt många fånghästar. En erkänd forskare i sverige är Ove Wattle vid SLU Uppsala. Det finns säkert flera. C Pollit är en australiensk (tror Jag) framstående forskare inom fång.

Några saker kan dock nämnas. Fång beror nästan alltid på någon obalans i kroppen, ofta i magen. Det som  händer i hovarna är bara ett symptom på obalansen. Undantaget är det s.k. mekanisk fång, vilket egentligen inte är fång utan överbelastning av en hov.

Man har upptäck att orsakerna till fång är många och komplicerade. Det beror alltså inte alls bara på för mycket grönt gräs. Orsaker till fång kan vara övervikt(EMS), diabetesliknande tillstånd, cursings sjukdom, giftiga växter mm.

När en häst har fått fång är det viktigt att hovväggen i tån inte är för lång. Det som händer i hoven är kortfattat att vävnaden som binder ihop hovväggen med kötthoven (och hovbenet) får signaler om att släppa taget om hovväggen. Sambandet blir då löst och när hästen rör sig så gör hävstångskraften att hovväggen bryts loss från kötthoven. Skadorna blir alltid störst på framsidan (tån) av hoven. Om då hovväggen är lång i tån blir ju hävstångskraften mycket stor och skadorna blir större. Därför bör en häst som drabbats av fång få sina hovar verkade i tån, en s.k. fångverkning. Man bör ju oxå självklart kontakta veterinär direkt.

 

Min häst går i väldigt blöta hagar.  Är det farligt för hovarna.

nej, det är inte farligt för hovarna. Min erfarenhet är: ju blötare desto bättre för hovkvaliten.

Det finns dock en ökad risk för hovbölder, därför att sulan och strålen blir mjukare och kan lättare punkteras av ett vasst föremål. Men hovväggarna mår alltså gott av riktigt blöta förhållanden. Då håller sig hovväggen elastisk och fin. Avdunstningen av vätskan som transporterats ut med blodet till hoven är ju minimal under sådana förhållanden vilket gör hornet fuktigt och därmed elastiskt. Motsatsen med torra och varma förhållanden är däremot direkt skadligt för hovväggen. Fukten inuti hoven avdunstar lätt och hoven blir torrare och tappar sin elasticitet. Då blir hornet (materialet i hovväggen) hårt och sprött och istället för att kunna böja sig vid belastning så spricker hovväggen lättare. M.a.o blött och kallt är toppen för hovar.

Kan min häst vara utan skor?
Ja,absolut. Jag har nog fortfarande inte träffat en häst som måste ha skor för att må bra hemma i hagen. Undantaget då hästen har någon tillfällig skada i hoven. I det vilda/naturliga utsätts hästen för olika underlag som sliter olika mycket under olika årstider. Den vilda fria hästflocken har möjligheten och instinkten att själv avgjöra om dom behöver vistas på ett snällare underlag en tid eller att inte nöta hovarna i onödan eller tvärtom. Att den vilda hästan kan leva utan skor är ett argument som talar emot att nånsin sko en häst. För det är ju verkligen onaturligt att spika på järnskor på hästens hovar. All respekt åt den som vill låta sin häst leva under goda naturliga förhållanden, med allt vad det innebär ex: lösdrift, inga täcken, bara stråfoder,ingen klippning, inga skor,m.m  Men den dagen som hästägaren sätter sig på hästryggen eller spänner för en vagn och bestämmer vart hästen skall trampa och hur länge och hur fort så kan man inte längre säga att man har naturlig hästhållning och aldrig kan tänka sig att sko hästen. Om man skall tvinga hästen att gå på olika underlag på ett sätt som hästen själv aldrig skulle välja att göra så måste man ta ansvar för att hästen inte känner obehag. Det kan man göra genom två sätt. Antingen så anpassar man ridningen till att hästen är barfota och låter hästen vara med och bestämma underlag och tempo eller också skor man den.  Man kan rida mycket på en barfotahäst. Hur mycket avgörs av hovkvalitet, exteriör och framförallt underlaget. Många kompromissar genom att halvsko hästen vilket ofta är en tillräcklig lösning för den som rider på snälla underlag och kanske inte varje dag. En stor fördel med att sko är att hästen slipper vara beredd på att snabbt avlasta en hov som råkat trampa på en vass sten. Den kloka hästen har en ständig beredskap på detta vilket upplevs som att hästen är lite kort i steget och "tassig" Det kan kännas som att hästen ömmar i hovarna. Det är m.a.o inte säkert att den verkligen ömmar utan bara är redo att snabbt lyfta det ben som är belastat. När denna häst skos så lär sig hästen efter ett par veckor att den kan lita på att skorna skyddar hovarna på ett bra sätt och helt plötsligt upplevs hästen mycket mer avslappnad och att den verkligen trampar på. Hästen släpper alltså sin naturliga beredskap och "chansar" på att det inte kommer att göra ont att trampa på en sten. Denna förändring upplevs som stor och positiv på de flesta hästar.
 
Hur ofta bör man sko om sin häst?
Svar: "Normalhästen" bör skos inom 8 veckor. Många ryttare väljer att sko oftare, därför att dom upplever hästen som snubblig eller att bakhovarna slår i framhovarna i slutat av skoperioden.
 
Varför sko så ofta?
Svar: Ofta är själva skon inte utsliten efter 8 v. Tvärtom kan man ibland använda samma skor i ytterligare en skoperiod.
Anledningen att sko ofta är främst för att desto längre hästens hov blir,  desto mer belastning blir det på vävnader som har kontakt med hoven, E.x: böjsenorna, gaffelband, t.o.m carpus(dvs framknä)
samt att man vill verka hoven "plan" så att lederna, i benet,  blir jämt belastade, vilket inte alltid är fallet när hoven vuxit i 8 veckor. Hovens yta mot marken blir ju större ju längre hoven blir, p.g.a att hovväggen är vinklad utåt. Därför kommer hoven till slut att växa över skon med följden att skon kommer att ligga innanför hovväggen i trakten och det hårda järnet kommer då att trycka mot sulan och inte hovväggen som den skall göra. Detta kan orsaka smärta. Ju plattare hov och mer vinklad hovvägg (typiska fullblodshovar) desto snabbare växer hoven över skon. Ju kortare skoperiod måste du ha.
Finns det något man kan göra om ens häst har dåliga hovar?
Svar: Det första många tänker på är att ge hästen något slags fodertillägg, främst biotin. Men en frisk häst tillverkar sitt eget biotin och har därför ingen nytta av ytterligare biotin.
Tvärtom kan det vara så att om du ger ett överflöd av ett ämne så kan kroppens förmåga att ta upp ett annat, påverkas negativt. detta kan ge biverkningar ex: försämrad hovkvalitet.
Gemensamt för de preparat som finns för att förbättra hovarna är att dom är dyra och har mkt liten eller ingen effekt.
Vanligt är att man börjar ge en häst biotin eller ngt annat hovförbättrande preparat i augusti när hovarna är som sämst. Dom flesta hovar blir försämrade i slutet av sommaren. Sedan upplever man en stor förbättring efter några månader och tar för givet att preparatet har haft effekt. Sanningen är troligen att det ändrade klimatet med framförallt mer fukt har stått för hela förbättringen av hovkvaliteten.
Men det finns saker man kan göra. Fukt är viktigt för att hoven skall må bra. Det är fukten som kommer innifrån hoven(via magen och blodet) som man vill bevara.
Därför kan det faktiskt hjälpa att smörja hoven med en vegetabilisk olja ex raps,oliv. Oljan kommer att bilda en hinna utanpå hoven och minskar avdunstningen av den viktiga fukten som kommer innifrån hoven. Oljan tillför alltså inget till hoven. Därför är det onödigt att köpa ett hovfett som är dyrt och innehåller en massa saker. När det är blött på marken eller kallt är det mindre viktigt att smörja hoven, för då är ju avdunstningen liten. Koncentrera dig istället på sommarmånaderna när det är torra dager.
Det är också viktigt att sko regelbundet och använda sig av en bra hovslagare när din häst har dålig hovkvalitet.
Tappskor försvårar hovslagarens arbete med din hästs hovar.
Dålig hovkvalitet innebär ofta en del tappskor. Hjälp hovslagaren att undvika tappskor genom att minimera din hästs springande i hagen. Ha ett bra underlag i hagen. Använd boots i hagen.
 

Skall man använda tåkappa eller sidokappa på hästskorna

 
En hästsko med tåkappa har bara 1 kappa som är placerad mitt på hovens tå(längst fram)
På en sko med sidokappor finns det 2 kappor som är placerade på var sida om tån en bit bak på skon. 
Hur långt bak sidokapporna är placerade varierar,  mest beroende på vad man vill uppnå med sidokapporna.
Men det absolut vanligaste är att dom är placerade mellan första och andra sömhålet för bakskor och mellan andra och tredje sömhålet för framskor.
En kappas syfte är att hjälpa till att hålla skon på plats, i synnerhet förhindra att skon flyttas bakåt.
Det jobbet klarar både tåkappa och sidokappa.
Vissa hästar vrider sin hov mot marken när dom tar i , vilket  frestar på sömmen,och hovvägen, som håller fast skon,  i det läget hjälper sidokapporna till att avlasta sömmen.  Plus för sidokappa.
När hoven växer mellan skoningarna så blir framförallt tån lång.
När man skor med sidokappa kan man lägga skon längre bak än med tåkappa.
Man kan helt enkelt låta hoven sticka ut en bit framför skon.
Det går inte med tåkappa.
På så sätt kan du skapa en kortare tå med sidokappa.
Hovens tådel kommer oxå att hålla sig kortare under skoperioden, helt enkelt därför att det inte finns något järn på framsidan av hoven (tåkappa) som skyddar den mot slitage.  Plus  för sidokappa.
När en hov belastas mot marken kommer den att utvidgas(kallas hovmekanismen). Det finns olika uppgifter på hur mycket den utvidgas men troligen mellan några millimeter till 10 mm.
Hovens bakre del utvidgas mest och längst fram på tån är utvidgningen knappt mätbar.
Om du då skor med sidokappor som sitter en bit bak på skon där hoven alltså utvidgar sig i varje steg, så finns det en risk att sidokapporna kommer att klämma på hoven när den vill utvidga sig. sidokapporna kommer inte att ge efter.
Det blir ju som att gå i för små skor.
Det tycks dock som om hästarna klarar detta  bra utan att få ont.
Ibland kan man se på en hästs hov, som varit skodd med sidokappor länge, att hoven har format sig efter sidokapporna. Den blir ngt smalare där kapporna varit placerade.
Då undrar man om hästen verkligen inte känt av detta.
Ju längre bak man placerar sidokapporna ju mer kommer dom att hindra hovens  utvidgande rörelse.
Ibland vill man utnyttja just detta som ett "sjukbeslag", ex vid hovbensfraktur
är det viktigt att minska hovens rörelser för att underlätta läkandet. Då placerar man sidokapporna längre bak för att låsa hovens rörelser.
Denna låsning av hoven är obetydlig med tåkappa. Stort plus för tåkappa.  
Vid en summering av minus och plus tycker jag att man kan använda sidokappor om man har ett speciellt syfte med det. ex skapa en kortare tå på en snubblig häst.
Personligen använder jag sidokappor alltmer , just p.g.a den korta tå man kan få med detta beslag. Jag har då sett att de negativa effekterna som man kan se på hoven är i stort sett obefintliga, i vart fall om man inte "fäller in sidokappan i hovväggen. Därför har jag ändrat uppfattning i hög grad, vad det gäller sidokappor.
Det ställer  krav på hovslagaren att anpassa sidokapporna rätt.
En kunnig hovslagare kan minimera sidokappans negativa "klämrisk"

 Varför sticker skon ut utanför hoven?

När hovslagaren låter skon sticka ut utanför hoven kallar man det för utlägg.
en sko med normalt utlägg
Det finns olika typer av utlägg. När hoven belastas mot marken kommer den att utvidga sig åt sidorna i varje steg. Den blir helt enkelt bredare. Hoven utvidgar sig mest i sina bakre delar. man kan säga att efter sista sömhålet bör skon börja att bli bredare än hoven. Längst bak i trakterna skall utlägget vara som mest , ca 5-10mm på varje sida, beroende på hovformen. När hoven växer blir omkretsen på hoven mot marken större, eftersom hovväggen är vinklad utåt. Därför krävs det ju en större och större sko ju mer hoven växer under skoperioden. Detta måste hovslagaren tänka på och lägga på en något för stor sko från början som räcker till under hela skoperioden. Nackdelen med utlägg är ju att hästen kan trampa av sig skon. det vanligaste sättet är att hästens bakhovar trampar på framskons traktspetsar som ju skall sticka ut några mm bakåt från hoven.Det är detta som händer när hagarna blir leriga. Hästens framhovar glider mot leran och då kan inte hästen lyfta framhoven för att ta nästa steg utan bakhoven kommer och trampar på skon eller ännu värre på hovens mjuka delar de s.k. ballarna. Den hovslagare som enbart tänker på att inte få några tappskor formar skon så att skon inte sticker ut någonstans. Då blir det inga tappskor. Men då måste man sko om hästen efter ca 3-4 veckor, innan hoven växer över skon. Om man då låter det gå 6-7veckor tänker man inte på hästens bästa. Om någon berömmer mig ,som hovslagare, för att dennes häst aldrig tappar skorna så är min första tanke att jag kanske inte har tillräckligt utlägg på skorna. någon eller några tappskor på en häst per år är snarare ett tecken på bra skoning än motsatsen.
 
jb 2015 03 30

Välkommen

Facebook

Länkar

 

 

Björn Pedersens hovslageri -hovslagare i västra skaraborg

 

 

Sök hovslagare här: hovslagare som är godkända av jordbruksverket(klicka sedan på texten "godkända hovslagare" i högermarginalen)

 

Glimtar från en arbetsdag : Skoning av en ponny med hovbensfraktur
Apoteket: Bra sida om behandlingsråd och medicinering för häst.
Svenska hovslagarföreningen
: Intresseföreningen för svenska, utbildade, seriösa, hovslagare. Här kan du söka geografiskt efter hovslagare som är medlem. Bra för den som letar efter en utbildad hovslagare inom sitt hemområde.
Korta filmer om hovslageri /häst
 
Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)